Vill du veta mer?
Tveka inte att höra av dig till oss!
När du ändrar juridiskt kön får du en fråga om du vill skydda dina personuppgifter genom en sekretessmarkering. Om du vill ha denna typ av skyddade personuppgifter behöver du ta ställning till om du vill sekretessmarkera det gamla personnumret, det nya personnumret eller båda.
Skyddade personuppgifter är något som personer utsatta för våld eller hot kan ansöka om. En sekretessmarkering gör det svårare för andra att få tillgång till dina personuppgifter i folkbokföringsregistret. Den omfattar alla dina personuppgifter där, som namn, adress och civilstånd. Skälet till att alla som ändrar juridiskt kön erbjuds skyddade personuppgifter i form av sekretessmarkering har troligtvis att göra med det stigma som funnits kring att vara transperson.
Skatteverket skriver på sin hemsida angående sekretessmarkering att “Alla i din familj som bor på din adress bör ansöka om skydd. Det finns annars en risk att du spåras via dina familjerelationer och att skyddet inte fungerar.” Men det brukar så vitt Transammans vet sällan göras när någon i familjen erbjuds sekretessmarkering efter att ha ändrat juridiskt kön.
Du behöver ta ställning till om du har behov av skyddade personuppgifter eller ej, men det kan vara svårt att fatta beslut om det inte är tydligt för dig vilka konsekvenserna är. Skatteverket skriver på sin hemsida att “Att leva med skyddade personuppgifter innebär stora förändringar i din vardag. Det kan bli svårare för dig att använda tjänster hos olika myndigheter, organisationer och företag. Det kan också vara svårt att veta vilken information du inte bör dela.”
Sekretessmarkering på det nya personnumret kan bland annat försvåra möjligheten att betala saker på faktura, teckna abonnemang eller att ta lån. Det medför även att alla brev från vård och myndigheter först skickas till Skatteverket, sen därifrån hem till dig. Det innebär att post blir fördröjd. Ingen sammankoppling av personnummer sker automatiskt utan du behöver kontakta alla olika aktörer, som CSN, Klarna eller bank, i god tid innan bytet gått igenom för att undvika att få betalningsanmärkningar eller andra problem om fakturor har svårt att nå fram under en övergångsperiod. Sekretessmarkering (även om det bara är på det gamla personnumret) kan försvåra att koppla ihop tjänster kopplade till personnummer, exempelvis kötid i bostadsförmedling. Det kan krävas mer tid och engagemang för att synka din information. Du behöver ofta även kontakta varje vårdinstans där du är patient och uppdatera dina uppgifter.
Om du överväger sekretessmarkering är det viktigt att vara insatt i konsekvenserna och hur det kan påverka vardagen. Du hittar fler exempel på det på Skatteverkets hemsida.
Transammans möter återkommande rykten om att ändring av juridiskt kön blir en offentlig uppgift om man inte sekretessmarkerat sina personnummer. Detta stämmer inte, enligt Skatteverket. De lämnar aldrig ut uppgiften om någon ändrat juridiskt kön eller ej. Däremot kan ändring av förnamn vara något som syns i folkbokföringen och som dyker upp på vissa sajter. Ett sätt att minska risken för att ett gammalt namn hänger med i olika register är att byta förnamn innan du ändrar juridiskt kön.
Ett skäl till att vilja sekretessmarkera kan vara att du inte vill synas på sajter som Ratsit eller MrKoll. Det framgår inte på dessa sajter om du ändrat juridiskt kön eller ej, men det förekommer att personer syns dubbelt under en period, med två olika juridiska kön. Vissa sajter listar även tidigare förnamn som man haft, eftersom det är en uppgift som hämtas från folkbokföringen. Du kan själv dölja vissa uppgifter där men tänk på att göra det även innan du ändrar juridiskt kön: ditt gamla personnummer finns kvar under en övergångsperiod och du behöver oftast logga in med bank-ID för att dölja dina uppgifter kopplade till personnumret. Du kan också kontakta sajterna och be dem radera dina uppgifter helt och hållet, men det är inte säkert att de går med på det.
Ett annat vanligt skäl till att välja sekretessmarkering är en känsla av ökad trygghet och att det ska underlätta att leva stealth (att ingen känner till din transbakgrund). Men det är viktigt att tänka på att information om att du är transperson kan komma fram på andra sätt, till exempel om du söker ett jobb och visar upp anställningsbevis eller betyg med ditt gamla namn och personnummer. Då hjälper inte sekretessmarkering.
Om du har en hotbild riktad mot dig är det självklart en viktig anledning till att vilja ha skyddade personuppgifter i form av sekretessmarkering.
Förutom att ta ställning till sekretessmarkering finns det mycket annat att tänka på i samband med ändring av juridiskt kön. Exempelvis nya ID-handlingar, att alla recept behöver förnyas och att du kan behöva kontakta en mängd aktörer för att säkerställa att uppgifterna är korrekt. Om du står i bostadskö behöver du ofta kontakta dem direkt och se till att din kötid överförs till ditt nya personnummer. Du behöver även kontakta ett apotek och försöka föra över ditt befintliga högkostnadsskydd, så du slipper börja från 0. Eftersom olika aktörer har olika rutiner (till och med inom en och samma bank kan det variera från kontor till kontor) är det svårt att ta fram en guide.
Bra att veta är att du faller ur nationella screeningprogram för cancer, som bygger på juridiskt kön och inte hur ens kropp ser ut. Du behöver ofta själv ta ansvar för att kontakta vården och boka in den screening du behöver, exempelvis livmoderhalscancerscreening från 23 års ålder. Det finns även hemtest att beställa.
Oavsett om du begär sekretessmarkering eller ej bör du förbereda dig på att det kommer att krävas en hel del tid och energi för att få ordning på allt det praktiska.
Du kan läsa mer om vad ändring av juridiskt kön innebär i praktiken och vilka du kan behöva kontakta med anledning av bytet hos både Skatteverket och Socialstyrelsen.