Uttalande angående skildring av Transammans i boken “Ånger”

Personer med erfarenhet av ånger eller detransition efter könsbekräftande vård förtjänar stöd, respekt och vård. Detransition betyder att efter en transition börja leva som det kön man tilldelades vid födseln medan ånger betyder att ångra delar av eller hela sin medicinska behandling eller sociala transition. Ånger och detransition är två olika begrepp med ett visst överlapp. Vissa personer detransitionerar en period, för att sedan retransitionera igen. Man kan ångra delar av sin behandling utan att förståelsen för den egna könsidentiteten förändrats. Samtidigt kan andra ångra hela sin transition och behandling. Både ånger och detransition är ovanligt, enligt SBU:s forskningsöversikt 2023, men det behövs en större acceptans och bättre kunskap i ämnet.

Ånger och detransition är svårt. Många är oroliga för reaktioner från närstående, vänner eller vården. Det är en tuff process att vara orolig för hur ens liv, identitet och kropp kan påverkas. Personer med erfarenhet av detransition eller ånger förtjänar stöd, vård och full tillit och förståelse från både vårdpersonal och transcommunity.

Samhället behöver en mer nyanserad syn på kön för alla, oavsett om man är transperson, cisperson eller är osäker på sin könsidentitet. Köerna till könsbekräftande vården måste bli kortare och primärvården behöver bli bättre på att bemöta personer som har frågor som rör könsidentitet och könsuttryck.

I september 2023 skrev Transammans i Sydsvenskan om våra fem krav för hur vården bör bli bättre för alla med erfarenhet av ånger eller detransition.

I januari 2024 släpptes boken Ånger av Carolina Jemsby och Karin Mattisson av förlaget Mondial som behandlar dessa ämnen. Den innehåller påståenden om Transammans och vår verksamhet som vi inte känner igen oss i och tyvärr inte fick möjlighet att kommentera. I boken påstås att en företrädare för Transammans på ett digitalt möte 2021 instruerade föräldrar i hur man köper hormoner från utlandet och rekommenderade det som ett alternativ till svensk vård. Ingen av författarna eller företrädare för förlaget har kontaktat Transammans.

Med anledning av detta vill Transammans klargöra att:

• Som organisation rekommenderar vi inte enskilda privata kliniker. Vi tycker att det är viktigt att informera om riskerna med självmedicinering (att ta hormoner utan kontakt med läkare).
• I våra utbildningar och vår kontakt med myndigheter lyfter vi återkommande att vi upplever att allt fler söker vård utan kontakt med team som utreder könsdysfori. För oss är det ett tecken på att Sveriges könsbekräftande vård har för långa köer och att vården inte har resurser att ta hand om patienter som i många fall behöver vänta tre år eller mer för ett första samtal med vården.
• Vi får ofta frågor om vård utanför den offentliga sjukvården, främst från personer som vill få tillgång till vård. Transammans mål är att främja hälsa hos transpersoner i alla åldrar, och att ge saklig och korrekt information. Det kan innebära att besvara frågeställarens undran om en del vänder sig till privat klinik, men att samtidigt betona att vi på Transammans inte kan rekommendera några enskilda privata kliniker.
• När vi på Transammans får frågor om privat vård eller självmedicinering betonar vi vikten av att involvera läkare och att ha regelbundna uppföljningar av blodvärden. Vi understryker att det finns risker med hormonbehandling utan kontakt med hälso- och sjukvården, inte minst eftersom ingen följer upp de biverkningar läkemedel kan ha. Om det gäller en minderårig person informerar vi om vilka konsekvenser privat vård kan ha för den enskilda personen och vårdnadshavare, exempelvis att det kan vara svårare att få tillgång till könsdysforiutredning i Sverige innan man fyllt 18 år. Gäller frågan specifikt testosteron informerar vi om att det är ett dopningsklassat preparat, där införsel i landet regleras via lag.
• En viktig del av Transammans verksamhet är att erbjuda mötesplatser och erfarenhetsutbyte för närstående. Det är viktigt att närstående får diskutera de här frågorna med varandra, eftersom det är en del av mångas vardag när vården i Sverige är mer otillgänglig.

Påståendena i boken stämmer inte överens med hur vi arbetar med närstående eller hur vi ser på självmedicinering eller vård utanför Sverige. Författarna Carolina Jemsby och Karin Mattisson har inte kontaktat Transammans. 30 januari tog vi kontakt med förlaget Mondial och bad om ett exemplar av boken för att kunna läsa påståendena om oss. Vi har fortfarande inte fått svar på det mejlet. Vi hade önskat få en chans att bemöta påståendena och ge vår syn på så viktiga ämnen som ånger och privat sjukvård.

Signe Krantz
Förbundsordförande Transammans – Förbundet för transpersoner och närstående

Relevanta länkar:

Transammans september 2023: ”Att ångra eller avbryta könsbekräftande vård är svårt.” Debattartikel i Sydsvenskan:
https://www.sydsvenskan.se/2023-09-08/att-angra-eller-avbryta-konsbekraftande-vard-ar-svart

Vill du ha mer kunskap om bakgrunden till att fler föräldrar söker vård privat rekommenderar vi SR-dokumentären “Pubertet på liv och död – familjernas kamp för barnens transvård”:
https://sverigesradio.se/avsnitt/pubertet-pa-liv-och-dod-familjernas-kamp-for-barnens-transvard