I begreppet närstående inkluderar Transammans alla människor som finns i enskilda transpersoners vardag. Det innebär till exempel ens närmaste familj och vänner, men det kan också vara du som på andra sätt spelar en viktig roll i någons liv, till exempel som kollega eller klassföreståndare.

Precis som att transpersoner är en bred grupp med olika behov är närstående en minst lika spretig grupp. Denna text riktar sig framförallt till dig som söker vägledning eller kunskap i din roll som närstående.

Kanske har du redan kunskap om att stöd från närstående spelar en viktig roll för att främja transpersoners hälsa och välmående. Det kan kännas som ett stort ansvar, särskilt om det är rätt nytt för dig vara närstående till en transperson eller en person som funderar kring sin könsidentitet. Självklart hänger inte allt på dig, men eftersom du är viktig för ditt barn, partner, vän eller vem det än är som kommit ut som transperson har vi här sammanställt några punkter som kan vara bra att känna till.

 

  • Träffa andra för erfarenhetsutbyte

Många närstående tycker att det är värdefullt att träffa andra närstående som kan dela med sig av tankar och erfarenheter. Det kan exempelvis ske genom Transammans lokalföreningar, digitala träffar eller olika Facebook-grupper. 

 

  • Sök mer kunskap


Det är vanligt att ha många tankar och frågor när en närstående kommer ut som transperson. Ofta är det även en hel del nya ord och processer att ta till sig för att bättre kunna förstå din närståendes situation. Med ökad kunskap kommer också ökad trygghet för dig i din roll som närstående. En bra resurs är hemsidan www.transformering.se som drivs av RFSL och RFSL Ungdom. När det gäller kunskap om yngre barn (12 år eller yngre) kan du hitta mycket kunskap i detta läromedel, oavsett om du arbetar inom skola eller är närstående i form av att vara familjemedlem: https://www.nok.se/titlar/laromedel-b1/trans-kon-och-identitet—att-arbeta-inkluderande-i-fk-6/ 

 

  • Fråga om behov


Beroende på din närståendes ålder och förmåga att kommunicera behov ser denna möjlighet olika ut. Men om det är möjligt: fråga hur du kan stötta och vad din närstående behöver från dig. Det kan variera stort från person till person. En del personer kan även ha svårt att själva veta och se vad man behöver och mår bra av.

 

  • Fråga vilka som får veta


Alla är inte redo att komma ut för hela som omvärld direkt, utan vill börja med att komma ut för några få. Se till att du inte är den som förekommer personen och sprider ordet, utan låt din närstående bestämma takten.

 

  • Använd rätt namn och pronomen


Något av det allra viktigaste du som närstående kan göra är att använda rätt förnamn (om personen ändrat förnamn) och rätt pronomen (till exempel hon, han eller hen). Det är otroligt viktigt för välmåendet och grundläggande i att skapa en god relation. Ibland kommer du antagligen råka säga fel. Enklast är ofta att be om ursäkt och rätta dig själv utan att göra en stor sak av det.

 

  • Stöd i kontakt med vård


Om du är vårdnadshavare till ett barn kan det vara aktuellt att kontakta BUP för att få vidare stöd i funderingar eller remiss till könsdysfori-utredning. Att kontakt med BUP tas kan för en del kännas som ett stort steg, men vägen till könsdysfori-utredning är lång, ofta med 1-2 års väntan innan ett första besök kan erbjudas. Det kan därför vara bra att söka kontakten relativt skyndsamt.

 

  • Skolans ansvar


Om din närstående går i skolan har skolan ett ansvar att skapa en trygg miljö och främja likabehandling av alla elever oavsett könsidentitet och könsuttryck. Kunskapen om transfrågor och inkludering varierar stort mellan olika skolor. Om skolan mot förmodan inte kan skapa en trygg miljö för din närstående, läs mer hos Skolinspektionen om hur du kan agera vid missförhållanden i skolan: https://www.skolinspektionen.se/rad-och-vagledning/missforhallanden-i-skolan/ 

 

  • Hjälp till att säga ifrån


Hjälp till genom att rätta andra som säger fel namn eller pronomen, men också om du hör ifrågasättanden eller nedsättande uttalanden om transpersoner som grupp eller riktat direkt till din närstående. Försök heller inte övertala din närstående till att följa med till släktingar eller vänner som du vet kommer bete sig gränslöst eller göra din närstående ledsen.

 

  • Kom ihåg att man kan (för)ändra sig


För de flesta är könsidentiteten stabil genom livet, men för en del kan förståelsen av  vem man är förändras över tid. Efter att ha levt exempelvis som tjej en period kan man återgå till att leva som pojke. En del kommer först ut som transkillar, men landar senare i att vara ickebinära. Det kan vara viktigt att få utforska för att se vad som är rätt. Det är därför som könsdysfori-utredningar dels avvaktar tills puberteten startat innan de kan fastställa att det rör sig om könsdysfori, dels att utredningen tar tid: man vill se att upplevelsen håller i sig över tid. Personer kan också ha behov av att utforska på andra sätt, till exempel genom att testa olika könsuttryck för att landa i vad som känns bäst.

 

  • Erbjud en frizon


Har du möjlighet att vara den person och erbjuda den plats där din närstående kan få vara sig själv fullt ut? Få klä sig som hen vill, bli omnämnd med rätt pronomen och respekterad som den hen är? Fantastiskt! 

 

  • Hitta någon att prata med

 

Utöver att träffa andra närstående är det ofta viktigt att du kan få ta plats med alla dina tankar och känslor, genom att exempelvis prata med en kurator eller en nära vän. Här kan du ventilera utan att din närstående behöver ta del av din oro eller liknande.

 

  • Att möta motstånd

 

Du som närstående kan komma att möta motstånd eller känna dig ifrågasatt av din omgivning, trots att det du gör är det bästa för din närstående som är transperson. Det kan kännas ensamt och skapa osäkerhet. Därför arbetar Transammans med att erbjuda närstående olika typer av stöd, erfarenhetsutbyte, rådgivning och utbildning för att på bästa sätt kunna stärka både närstående och transpersoner. Bli gärna medlem i Transammans!