Könsdysfori kan mildras av könsbekräftande vård

Många transpersoner upplever könsdysfori, det vill säga obehag eller lidande av att ens könsidentitet inte stämmer överens med könet som tilldelades vid födseln. Det kan leda till begränsningar i vardagen, som att man undviker vissa situationer eller platser. Det kan även påverka ens psykiska hälsa negativt. Om du upplever könsdysfori kan du därför vilja söka könsbekräftande vård och behandling, som innebär att minska könsdysfori genom att förändra kroppen och hur andra uppfattar dig. Tidigare kallades denna vård ofta för könskorrigering eller könsbyte. Första steget för att få tillgång till sådan vård är att göra en könsdysforiutredning

För att få påbörja en könsdysforiutredning behöver du inte vara helt säker på hur du identifierar dig eller om och hur du vill förändra din kropp. Syftet med utredningen är att försöka förstå din upplevelse och komma fram till om det är könsbekräftande vård du behöver för att må så bra som möjligt nu och i framtiden. En del är säkra redan innan de kommer till utredningen, medan andra blir det under utredningen. Du kan söka utredningen oavsett om du är kille, tjej, ickebinär eller osäker på din könsidentitet. 

Utredningen görs av team med specialistkunskap om könsdysfori. Utredningsteamen finns i Stockholm, Uppsala, Umeå, Alingsås, Malmö och Linköping. Det är ett fritt vårdval och kan du kan söka dig till vilken mottagning som helst. Men om du väljer en annan än den som din region har avtal med behöver du själv bekosta resorna. 

Könsdysforiutredningen omfattas, precis som all könsbekräftande vård, av högkostnadsskyddet. Aktuella regler för högkostnadsskyddet finns för varje region på 1177 Vårdguiden, 1177.se

Remiss

För att få komma till ett utredningsteam och påbörja en utredning behöver du en remiss. Reglerna för vilka som kan remittera dig ser olika ut för olika utredningsteam. Oftast skrivs remissen av BUP eller allmänpsykiatrin, som du kan kontakta direkt. Om du är under 18 år kommer vårdnadshavare att informeras om att remissen skickats. På Transformering.se finns information om remissregler och kontaktuppgifter till de olika teamen. 

När remissen skickats kommer du behöva vänta på en kallelse till utredningsteamet. Väntetiderna kan vara olika långa. Just nu har de flesta mottagningar omkring två års väntetid för ett första besök, och vissa har väntetider på närmare fyra år. Väntetiderna beror i första hand på resursbrist.

Om du behöver stöd medan du väntar kan du exempelvis vända dig till elevhälsan, ungdomsmottagning, BUP, vårdcentral, allmänpsykiatrin eller särskilda samtalsmottagningar för hbtq-personer som finns på vissa orter. Några RFSL-avdelningar har också egna kuratorer. Om du är 26 år eller yngre kan du kontakta Transammans samtalsmottagning

Könsdysforiutredning

Själv utredningen är samtalsbaserad, vilket betyder att du berättar om dig själv, hur länge du funderat på din könsidentitet, vad du tror att du skulle behöva för att må bra, men också om hur du mår och hur livet ser ut i stort. Du får även fylla i olika skattningsformulär. Under utredningens gång ska du även få information om olika behandlingars möjliga effekter och biverkningar, och ha möjlighet att ställa frågor om dessa.

Utredningen anpassas efter dig och dina behov. Utredningstiden kan därför variera. Det är vanligt att utredningen pågår genom återkommande besök under ungefär ett år, men den kan gå fortare eller ta längre tid. Syftet med utredningen är att utreda vilka insatser som kan få dig att må bra oavsett om det är könsbekräftande behandlingar eller andra insatser. I utredningen ingår besök hos läkare, psykolog och kurator.

Det finns få tillstånd som definitivt hindrar att en könsdysforidiagnos fastställs. Däremot gör utredningsteamet en bedömning om du har en tillräckligt stabil situation för att orka genomgå utredning och vård just nu. Att må dåligt är dock inget hinder för att påbörja en utredning. Utredningsteamet kan vid behov ge dig annan hjälp och stöd. Det är viktigt att du berättar för utredningsteamet hur du mår så att de kan hjälpa dig på bästa sätt.

På senare år har allt fler minderåriga upplevt att det är svårt att få en könsdysforidiagnos innan man fyllt 18 år om man samtidigt har en autism-diagnos. Viktigt att känna till är att även om flera mottagningar har blivit mer restriktiva med att påbörja behandlingar för minderåriga ska du alltid ha möjlighet att få ditt vårdbehov utrett: att neka utredning enbart baserat på att det finns en AST-diagnos är en form av negativ särbehandling som inte är tillåten.

Diagnos

När du har gått igenom alla steg i utredningen och är fortsatt säker på din könsidentitet kan utredningsteamet ställa en diagnos. Det betyder inte att det är en diagnos att vara transperson, utan diagnosen gäller könsdysfori och att det finns behov av behandling. Om du är transtjej eller transkille får du oftast en diagnos som heter transsexualism. Om du är ickebinär är det vanligt att du får en diagnos som heter andra specificerade könsidentitetsstörningar. Orden upplevs ofta som omoderna, och många är kritiska till dessa. Diagnoserna kommer att döpas om under de närmsta åren. 

Om du inte får en könsdysforidiagnos och inte håller med om denna bedömning har du rätt till en ny bedömning hos ett annat utredningsteam. Utredningensteamet ska informera dig om detta i samband med att de meddelar att de beslutat att inte ställa en könsdysforidiagnos och – om du vill – skicka ditt ärende vidare till en annan könsdyforimottagning för en så kallad second opinion.

Könsbekräftande behandling

När diagnosen är ställd kommer den som är ansvarig för utredningen att skicka remisser till könsbekräftande behandling. Remisser skickas bland annat till endokrinolog, logoped, och plastikkirurg, beroende på vilka behandlingar du har behov av.

De flesta könsbekräftande behandlingar är tillgängliga oavsett vilken diagnos du har fått, men skiljer sig lite åt beroende hur din könsdysfori tar sig uttryck. De behandlingar som finns är till exempel röstträning, röstkirurgi, hormonbehandling, hårborttagning och överkroppskirurgi (mastektomi eller bröstförstoring). 

När det gäller underlivskirurgi och ändring av juridiskt kön gäller vissa ytterligare regler. 

Nytt juridiskt kön och underlivskirurgi

Om du vill ändra juridiskt kön eller genomgå underlivskirurgi behöver du ansökan om detta till en instans som heter Rättsliga rådet. Du behöver inte genomgå underlivskirurgi för att ändra juridiskt kön, men du får inte göra underlivskirurgi utan att ändra ditt juridiska kön.

Du fyller i en ansökan som skickas in tillsammans med ett personbevis. Till ansökan bifogas också ett läkarintyg som skrivs av din utredare. Vissa team vill att du kommer in på ett möte när läkarintyget skrivs. Kontakta din könsdysforimottagning för information vad som gäller.

Ansökan för nytt juridiskt kön godkänns om vissa kriterier uppfylls. Du måste ha fått diagnosen transsexualism och ha varit i kontakt med ett svenskt utredningsteam i minst två år. Du måste ha fyllt 18 år och vara folkbokförd i Sverige. (För underlivskirurgi krävs även särskilda skäl om du är under 23 år.) När din ansökan är beviljad får du ett nytt personnummer. När du har fått ett nytt juridiskt kön får du, om du vill, genomgå könsbekräftande underlivskirurgi och/eller ta bort könskörtlar om du vill. Du ansöker om tillstånd på samma blankett som för ändring av juridiskt kön.  

I Sverige finns idag bara två juridiska kön: kvinna och man. Det betyder att du som är ickebinär inte har tillgång till ett juridiskt kön som speglar din könsidentitet. I andra länder finns fler juridiska kön än två, till exempel i Tyskland och på Island. I dagsläget är det svårt att säga när Sverige också får det så, eftersom det krävs att riksdagspolitiker driver denna fråga. 

Nationell högspecialiserad vård

Socialstyrelsen beslutade för några år sedan att viss vård vid könsdysfori ska vara så kallad nationell högspecialiserad vård. Tanken bakom beslutet är att göra vården mer likvärdig över hela landet, förbättra kvaliteten och underlätta forskning.

Tre regioner har fått uppdraget att bedriva vården, och har i sin tur varsin region som samverkanspartner. I praktiken är därmed mottagningarna kvar på samma orter som tidigare. Stockholm får Uppsala som partner, Västra Götaland får Västerbotten (Umeå), och Östergötland (Linköping) får Skåne.

Förändringen började gälla den 1 januari 2024. Det är för tidigt att säga hur det här kommer påverka väntetiderna, men förhoppningsvis blir de kortare. Du kan läsa mer om beslutet på Socialstyrelsens hemsida.

Privat vård/vård utomlands

Det har blivit vanligare att söka privat vård som man bekostar själv, delvis beroende på de långa väntetiderna inom den svenska offentliga vården. 

En könsdysforidiagnos ställd i en annat land är inte alltid giltig i Sverige: för att den svenska vården ska kunna ta över behandlingen kan de därför vilja göra en könsdysforiutredning från grunden.

Om du vänt dig till klinik i ett annat land för hormonbehandling är det bra att känna till att testosteron är ett dopingklassat preparat och att det finns regler för hur mycket testosteron du får föra in i landet.

Det har blivit vanligare att könsdysforimottagningar för minderåriga inte vill utreda unga som påbörjat hormonbehandling privat. Man behöver då antingen sluta med behandlingen för att utredas i Sverige, eller vänta med utredningen tills man fyllt 18 år.

Privat vård är inte samma sak som självmedicinering. Privat vård innebär kontakt med privat läkare (i eller utanför Sverige) för kirurgiska ingrepp eller hormonbehandling. Vården ska därmed utföras av någon som har tillräckligt med kunskap om området för att följa upp din hälsa och eventuella biverkningar. Privat vård kan även omfatta exempelvis logopedbesök eller hårborttagning. Självmedicinering syftar istället oftast på att ta hormoner på egen hand, utan att någon sjukvårdspersonal är involverad i vården. Detta innebär större risker.

När vården inte blir bra

Av olika skäl kan vården ibland inte kännas bra: det kan både handla om bemötandet eller om att vården inte känns rätt.

Om du inte är nöjd med bemötande på mottagningen eller upplever att vården brustit på andra sätt kan du vända dig direkt till mottagningen med ett klagomål. Du kan också vända dig till patientnämnden med olika typer av klagomål. Läs mer på 1177.se.

Om du känner att vården inte var rätt för dig eller att du av något skäl vill återgå till att leva som könet som tilldelades vid födseln ska du i första hand vända dig till den könsdysforimottagning som ställt diagnosen för stöd och vård. 

Vad händer sen?

Vad som menas med att vara ”klar” med vården varierar beroende på dina behov. Det innebär också att tiden det tar innan man känner att transitionen (att börja leva i enlighet med sin könsidentitet) är färdig. Men många brukar se sig som ”klara” när man genomgått eller startat upp de behandlingar som man behöver. Om man genomgår kirurgi är det vanligt att behöva göra flera kirurgiska ingrepp, och kroppen behöver tid att läka mellan operationerna. Det är även väntetider för att få komma till kirurgen. Det är därför inte ovanligt att en medicinsk transition är en process som tar 5–7 år.

De olika könsdysforimottagningarna har olika rutiner för uppföljning. Några erbjuder uppföljande samtal flera år efter att diagnos ställts.

Om du står på hormonbehandling är denna behandling ofta något som pågår genom hela livet (om du vill ha kvar effekterna av behandlingen). Du får därför lämna blodprov återkommande genom livet för att följa hur du mår och vid behov justera dosen.

Veta mer?

Du kan läsa mer om vården på RFSL och RFSL Ungdoms hemsida transformering.se. Flera av könsdysforimottagningarna har även egna hemsidor med information.