Könsdysforiutredning (könsutredning eller könsidentitetsutredning)

Vid en könsidentitetsmottagning kan du få en utredning och könsbekräftande behandling oavsett om du identifierar sig som kvinna, man eller t.ex. ickebinär eller agender. För att få påbörja en könsdysforiutredning behöver du inte vara säker hur du identifierar dig eller om du vill ändra på din kropp. Syftet med utredningen är att försöka förstå din upplevelse och komma fram till att det är könsbekräftande vård du behöver för att må så bra som möjligt nu och i framtiden. En del är säkra redan innan de kommer till utredningen, medan andra blir det under utredningen. 

Utredningen görs av speciella team, utredningsteam, som finns vid universitetssjukhusen på flera orter i landet. Könsdysforiutredningen omfattas av högkostnadsskyddet. Aktuella summor för högkostnadsskyddet finns för varje region på 1177 Vårdguiden, 1177.se

Remiss

För att få komma till ett utredningsteam och påbörja en utredning behöver du en remiss. Reglerna för vilka som kan remittera dig ser olika ut för olika utredningsteam. Kontakta den mottagning där du vill göra din utredning om du är osäker på hur du ska gå tillväga för att få en remiss. På Transformerings hemsida finns information och kontaktuppgifter till de olika teamen. 

När remissen har skickats kommer du få en kallelse till utredningsteamet. Väntetiderna kan vara olika långa för olika team. Just nu har de flesta mottagningar omkring 2 års väntetid för ett första besök.

Om du behöver stöd medan du väntar kan du exempelvis vända dig till elevhälsan, ungdomsmottagning, BUP, vårdcentral, allmänpsykiatrin (om du har en kontakt där) eller de särskilda hbtq-mottagningarna som finns på vissa orter. Några RFSL-avdelningar har också egna kuratorer. 

Utredningen

Utredningen anpassas efter dig och dina behov och utredningstiden kan variera. Det är vanligt att utredningen tar ungefär 12 månader, men kan gå fortare eller ta längre tid. Syftet med utredningen är att utreda vilka insatser som kan få dig att må bra oavsett om det är könsbekräftande behandlingar eller andra insatser. I utredningen ingår besök hos läkare, psykolog och kurator.

Det finns inga sjukdomar eller tillstånd som definitivt hindrar att en könsdysforidiagnos fastställs. Däremot gör utredningsteamet en bedömning om du har en tillräckligt stabil situation för att orka genomgå utredning och vård. Att må dåligt är inget hinder för att påbörja en utredning. Utredningsteamet kan vid behov ge dig annan hjälp och stöd. Det är viktigt att du berättar för utredningsteamet hur du mår så de kan hjälpa dig på bästa sätt.

Diagnos

När du har gått igenom alla steg i utredningen kan utredningsteamet ställa en diagnos. Om du är transtjej eller transkille får du oftast diagnosen transsexualism. Om du är ickebinär är det vanligt att du får diagnosen andra specificerade könsidentitetsstörningar. Om du är under 18 år kan du tidigt i utredningen ibland få en preliminär diagnos som säger att det är troligt att du har könsdysfori. 

Om du blivit nekad diagnos har du rätt till en ny bedömning hos ett annat utredningsteam. Du kan också vända dig till patientnämnden med ett klagomål. Läs mer på 1177.se under “Regler och rättigheter”. 

Könsbekräftande behandling

När diagnosen är ställd kommer den som är ansvarig för utredningen att skicka remisser till könsbekräftande behandling. Remisser skickas bland annat till endokrinolog, logoped, och plastikkirurg.

De flesta könsbekräftande behandlingar är tillgängliga oavsett vilken diagnos du har fått, men skiljer sig lite åt beroende hur din könsdysfori tar sig uttryck. De behandlingar som finns är till exempel röstträning, röstkirurgi, hormonbehandling, hårborttagning och överkroppskirurgi (mastektomi eller bröstförstoring). 

Om du har fått diagnosen transsexualism kan du (om du vill) få remiss för underlivskirurgi och borttagande av könskörtlar, men först efter att Socialstyrelsens Rättsliga Råd har gett tillstånd.

Nytt juridiskt kön och underlivskirurgi

Många som får diagnosen transsexualism, men inte alla, vill ändra sitt juridiska kön och en del vill genomgå underlivskirurgi. Det finns inga krav att du behöver byta juridiskt kön eller genomgå underlivskirurgi. Däremot får du inte genomgå underlivskirurgi om du inte har bytt juridiskt kön. Det behövs tillstånd för att ändra juridiskt kön och för att genomgå underlivskirurgi och det är Socialstyrelsens Rättsliga Råd som fattar dessa beslut.  

Du fyller själv i en ansökan som skickas in tillsammans med ett personbevis. Till ansökan bifogas också ett läkarintyg som skrivs av din utredare. Vissa team vill att du kommer in på ett möte när läkarintyget skrivs. Kontakta din mottagning för information vad som gäller.

Ansökan för nytt juridiskt kön godkänns om vissa kriterier uppfylls. Du måste ha fått diagnosen transsexualism. Du måste har varit i kontakt med ett utredningsteam i minst två år. Du måste ha fyllt 18 år. Du måste vara folkbokförd i Sverige. När din ansökan är beviljad får du ett nytt personnummer. När du har fått ett nytt juridiskt kön får du, om du vill, genomgå könsbekräftande underlivskirurgi och/eller ta bort könskörtlar om du vill. Du ansöker om tillstånd på samma blankett som för ändring av juridiskt kön.