Könsdysfori utreds och behandlas på särskilda mottagningar
Om du upplever könsdysfori (obehag/lidande av att din könsidentitet inte stämmer överens med könet du tilldelades vid födseln) kan du vilja söka könsbekräftande vård och behandling. Första steget är att göra en könsdysforiutredning.
För att få påbörja en könsdysforiutredning (ibland kallat könsutredning eller könsidentitetsutredning) behöver du inte vara säker hur du identifierar dig eller om du vill förändra din kropp. Syftet med utredningen är att försöka förstå din upplevelse och komma fram till att det är könsbekräftande vård du behöver för att må så bra som möjligt nu och i framtiden. En del är säkra redan innan de kommer till utredningen, medan andra blir det under utredningen. Du kan göra utredningen oavsett om du är kille, tjej, ickebinär eller osäker på din exakta könsidentitet.
Utredningen görs av team med specialistkunskap om könsdysfori. Utredningsteamen finns idag i Stockholm, Uppsala, Umeå, Göteborg/Alingsås, Lund/Malmö och Linköping. Det är ett fritt vårdval och kan du kan söka dig till vilken mottagning som helst. Men om du väljer en annan än den som din region har avtal med behöver du själv bekosta resorna.
Könsdysforiutredningen omfattas, precis som all könsbekräftande vård, av högkostnadsskyddet. Aktuella regler för högkostnadsskyddet finns för varje region på 1177 Vårdguiden, 1177.se
Remiss
För att få komma till ett utredningsteam och påbörja en utredning behöver du en remiss. Reglerna för vilka som kan remittera dig ser olika ut för olika utredningsteam. Oftast skrivs remissen av BUP eller allmänpsykiatrin, som du kan kontakta direkt. Om du är under 18 år kommer vårdnadshavare att informeras om att remissen skickats. På Transformering.se finns information om remissregler och kontaktuppgifter till de olika teamen.
När remissen skickats kommer du att behöva vänta på en kallelse till utredningsteamet. Väntetiderna kan vara olika långa. Just nu har de flesta mottagningar omkring 2 års väntetid för ett första besök.
Om du behöver stöd medan du väntar kan du exempelvis vända dig till elevhälsan, ungdomsmottagning, BUP, vårdcentral, allmänpsykiatrin eller de särskilda hbtq-mottagningarna som finns på vissa orter. Några RFSL-avdelningar har också egna kuratorer. Om du är 26 år eller yngre kan du kontakta Transammans samtalsmottagning.
Utredningen
Själv utredningen är samtalsbaserad, vilket betyder att du ska berätta om dig själv, hur länge du funderat på din könsidentitet, vad du tror att du skulle behöva för att må bra, men också om hur du mår och hur livet ser ut i stort. Du får även fylla i olika skattningsformulär. Utredningen anpassas efter dig och dina behov. Utredningstiden kan därför variera. Det är vanligt att utredningen tar ungefär 12 månader, men den kan gå fortare eller ta längre tid. Syftet med utredningen är att utreda vilka insatser som kan få dig att må bra oavsett om det är könsbekräftande behandlingar eller andra insatser. I utredningen ingår besök hos läkare, psykolog och kurator.
Det finns få tillstånd som definitivt hindrar att en könsdysforidiagnos fastställs. Däremot gör utredningsteamet en bedömning om du har en tillräckligt stabil situation för att orka genomgå utredning och vård just nu. Att må dåligt är dock inget hinder för att påbörja en utredning. Utredningsteamet kan vid behov ge dig annan hjälp och stöd. Det är viktigt att du berättar för utredningsteamet hur du mår så att de kan hjälpa dig på bästa sätt.
Under utredningen ska du även få information om olika typer av vård: vilka fördelar, nackdelar och risker som finns.
Diagnos
När du har gått igenom alla steg i utredningen kan utredningsteamet ställa en diagnos. Det betyder inte att trans är en diagnos, utan diagnosen gäller könsdysfori och slår fast att det finns behov av behandling. Om du är transtjej eller transkille får du oftast en diagnos som heter transsexualism. Om du är ickebinär är det vanligt att du får en diagnos som heter andra specificerade könsidentitetsstörningar. Många tycker att orden är omoderna, och är kritiska till dessa. Diagnoserna kommer därför att döpas om under de närmsta åren.
Om du blivit nekad diagnos har du rätt till en ny bedömning hos ett annat utredningsteam. Du kan också vända dig till patientnämnden med ett klagomål. Läs mer på 1177.se under “Regler och rättigheter”.
Könsbekräftande behandling
När diagnosen är ställd kommer den som är ansvarig för utredningen att skicka remisser till könsbekräftande behandling. Remisser skickas bland annat till endokrinolog, logoped, och plastikkirurg, beroende på vilka typer av behandling du har behov av.
De flesta könsbekräftande behandlingar är tillgängliga oavsett vilken diagnos du har fått, men skiljer sig lite åt beroende hur din könsdysfori tar sig uttryck. De behandlingar som finns är till exempel röstträning, röstkirurgi, hormonbehandling, hårborttagning och överkroppskirurgi (mastektomi eller bröstförstoring).
När det gäller underlivskirurgi och ändring av juridiskt kön gäller vissa ytterligare regler.
Nytt juridiskt kön och underlivskirurgi
Många som får diagnosen transsexualism, men inte alla, vill ändra sitt juridiska kön och en del vill genomgå underlivskirurgi. Det behövs tillstånd för att ändra juridiskt kön och för att genomgå underlivskirurgi och det är Rättsliga rådet som fattar dessa beslut.
Du behöver inte genomgå underlivskirurgi för att ändra juridiskt kön, men du får inte göra underlivskirurgi utan att ändra ditt juridiska kön.
Du fyller själv i en ansökan som skickas in tillsammans med ett personbevis. Till ansökan bifogas också ett läkarintyg som skrivs av din utredare. Vissa team vill att du kommer in på ett möte när läkarintyget skrivs. Kontakta din mottagning för information vad som gäller.
Ansökan för nytt juridiskt kön godkänns om vissa kriterier uppfylls. Du måste ha fått diagnosen transsexualism. Du måste har varit i kontakt med ett utredningsteam i minst två år. Du måste ha fyllt 18 år. Du måste vara folkbokförd i Sverige. När din ansökan är beviljad får du ett nytt personnummer. När du har fått ett nytt juridiskt kön får du, om du vill, genomgå könsbekräftande underlivskirurgi och/eller ta bort könskörtlar om du vill. Du ansöker om tillstånd på samma blankett som för ändring av juridiskt kön.
I Sverige finns idag bara två juridiska kön: kvinna och man. Det betyder att du som är ickebinär inte har tillgång till ett juridiskt kön som speglar din könsidentitet. I andra länder finns fler juridiska kön än två, till exempel i Tyskland och på Island. I dagsläget är det svårt att säga när Sverige också får det så, eftersom det krävs att riksdagspolitiker driver denna fråga.
Nationell högspecialiserad vård
Socialstyrelsen har bestämt att göra viss vård vid könsdysfori till så kallad nationell högspecialiserad vård. Tanken med att göra om vården till nationell högspecialiserad vård är att göra vården mer likvärdig över hela landet, förbättra kvaliteten och underlätta forskning.
Tre regioner har nu fått uppdraget att bedriva vården, och ska i sin tur ha varsin region som underleverantör. I praktiken blir därför mottagningarna kvar på samma orter som idag. Stockholm får Uppsala som underleverantör, Västra Götaland får Västerbotten (Umeå), och Östergötland (Linköping) får Skåne.
Förändringen börjar gälla den 1 januari 2024. Det är för tidigt att säga hur det här kommer påverka väntetiderna, men förhoppningsvis blir de kortare. Du kan läsa mer om beslutet på Socialstyrelsens hemsida.