Transpersoner och personer som bryter normer för kön har alltid funnits, även om ord och syn på kön har varierat genom historien. Visste du att de begrepp vi använder idag är relativt nya? Till exempel började begreppet ”transperson” användas av hbt-rörelsen under 1990-talet och ”ickebinär” på 2010-talet. Men personer som ifrågasatt tvåkönsnormen eller som levt som ett annat kön än det som tilldelades vid födseln har alltid funnits. Här har vi samlat några viktiga årtal för transpersoners rättigheter och livsvillkor i Sverige. Längst ner på sidan hittar du exempel på transpersoner genom historien.
Den 1 juli träder den nya könstillhörighetslagen i kraft. Det första halvåret ansöker fler än 1500 personer om nytt juridiskt kön.
Att så många ansöker beror troligtvis på att nya målgrupper nu kan få ändra sitt juridiska kön, som öppet ickebinära, personer som är 16 eller 17 år, svenska medborgare folkbokförda utomlands, samt personer som väntar på eller befinner sig i könsdysforiutredning. Dessutom stod minst 600 personer som redan fått en könsdysforidiagnos på väntelista för att få rätt underlag från sin könsdysforimottagning (ett krav enligt den gamla lagen för att kunna ansöka) men som nu kan ansöka direkt.
Riksdagen beslutar att införa en ny könstillhörighetslag som gör det enklare att ändra juridiskt kön och en ny lag för underlivskirurgi. De två lagarna ersätter den gamla könstillhörighetslagen från 1972 där både reglerna för att ändra juridiskt kön och underlivskirurgi ingick.
Det ska inte längre krävas en könsdysforidiagnos för att ändra juridiskt kön men däremot intyg från vården. Det innebär att lagen inte utgår från självbestämmande. Åldersgränsen sänks från 18 till 16 år. Även svenska medborgare som är folkbokförda utomlands kan nu ansöka.
Socialstyrelsens Rättsliga råd ska inte längre fatta beslut om underlivskirurgi utan kirurgin blir del av den ordinarie vården vid könsdysfori. Samma åldersgränser som tidigare: 23 år för att ta bort könskörtlar (om det inte finns synnerliga skäl) och 18 år i övrigt. Det krävs en könsdysforidiagnos för att genomgå kirurgi.
Lagarna träder i kraft 1 juli 2025.
Patientförening för transpersoner bildas. Föreningens syfte är att förbättra den könsbekräftande vården.
Riksdagen beslutar att inkludera transpersoner i lagstiftningen mot hatbrott, olaga diskriminering och förolämpning. Det innebär att transpersoner nu inkluderas och erkänns i en svensk grundlag för första gången. Samtidigt togs även ett första beslut för att inkludera transpersoner i lagen om hets mot folkgrupp.
Förbud mot olaga diskriminering, förolämpning samt straffskärpningsregeln vid hatbrott mot transpersoner trädde i kraft den 1 juli 2018. Efter riksdagsvalet krävdes ytterligare ett beslut för att ändringen i tryckfrihetsförordningen gällande hets mot folkgrupp, eftersom det är en grundlag. Inkluderingen av transpersoner i lagen som förbjuder hets mot folkgrupp började gälla den 1 januari 2019.
Lagen som ger ersättning till alla som behövt genomgå sterilisering för att ändra juridiskt kön träder i kraft. Lagen gäller under två års tid. Alla som beviljas ersättning får samma belopp: 225 000 kr.
Ytterligare revidering av namnlagen. Alla personer – oavsett ålder och juridiskt kön – kan nu byta till vilket förnamn som helst. För barn under 12 år ska alla vårdnadshavare skriva under ansökan. Gäller ansökan någon som är 12–17 år ska såväl alla vårdnadshavare som barnet själv skriva under ansökan.
Den statliga utredningen ”Transpersoner i Sverige – förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor SOU 2017:92″ kartlägger transpersoners livsvillkor i Sverige. Utredningen är över 900 sidor lång och innehåller en mängd konkreta förslag som ska förbättra transpersoners hälsa och livsvillkor.
Den 27 april meddelar regeringen att man tagit initiativ till en ny lag som ska ge ersättning till personer som tvingats genomgå sterilisering mellan 1 juli 1972 och 30 juni 2013 i enlighet med könstillhörighetslagen. Den nya lagen ska träda i kraft 2018.
Transammans – förbundet för transpersoner och närstående bildas.
Transmän som föder barn får rätt att registreras som fäder till sina barn i Skatteverkets register.
April 2014 meddelade förvaltningsrätten att Skatteverket gjorde fel när de registrerade en transman som fött barn som barnets mor. Att Skatteverket registrerat alla som föder barn som ”mödrar” (oavsett personers könstillhörighet) var inte förenligt med rätten till privatliv enligt den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. Skatteverket överklagade domen men även kammarrätten meddelade året därpå att mannen skulle registreras som barnets far. Skatteverket behövde alltså förändra sin praxis.
Den 1 juli stryks kravet på sterilisering ur könstillhörighetslagen.
Den 24 juni lämnar RFSL och RFSL Ungdom tillsammans med KIM, FPES och Diskrimineringsbyrån Uppsala in ett krav på skadestånd till Justitiekanslern, vilket är den myndighet i Sverige som ser till att andra myndigheter följer svensk lag. Mer än 100 personer begär skadestånd för att man blivit steriliserad mot sin vilja för att kunna ansöka om nytt juridiskt kön.
Den 1 januari försvinner kravet om att vara svensk medborgare för att kunna ändra juridiskt kön i Sverige. Däremot måste man vara folkbokförd i Sverige.
Barnboken Kivi & Monsterhund av Jesper Lundqvist med illustrationer av Bettina Johansson ges ut på Olika förlag. Boken innehåller ”hen” som pronomen istället för ”hon” eller ”han” vilket leder till den så kallade ”hen-debatten”.
”Hen” finns belagt på svenska så långt tillbaka som år 1966. Det hade dessutom redan använts av hbtq-rörelsen under några år och även av den feministiska tidskriften Ful (f.d. Femkul) men det är först nu som begreppet ”hen” hamnar i fokus för en stor debatt. Debatten gör ickebinära mer synliga och leder till att allt fler börjar använda ”hen” som pronomen i tal och text, men den gör också att många påverkas negativt av förlöjliganden och ifrågasättanden.
Sedan år 2015 finns ”hen” med i Svenska Akademiens ordlista och det är numera väletablerat i det svenska språket.
Kammarrätten slår i december fast att steriliseringskravet för att ändra juridiskt kön strider mot Europakonventionen och svensk grundlag. Därmed slutar man tillämpa kravet på sterilisering och att behöva förstöra eventuella sparade könsceller, även om det inte stryks ur lagtexten förrän 1 juli 2013.
Patent- och registreringsverket meddelar att omyndiga personer som fyllt 12 år får ha vilket förnamn man vill, så länge alla vårdnadshavare samtycker till det.
Könsdysforimottagningen för vuxna i Stockholm (som idag heter Anova) börjar ge viss könsbekräftande vård även till öppet ickebinära.
Öppet ickebinära hade tidigare nekats vård, vilket lett till att personer känt sig pressade att ljuga om sin könsidentitet för att kunna få vård.
Socialstyrelsen utreder hur den könsbekräftande vården fungerar. Rapporten får titeln Transsexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar – Rättsliga villkor för fastställelse av könstillhörighet samt vård och stöd. Det konstateras att vården inte är jämlik över landet och att det är alldeles för långt med upp emot 1 års väntetid för att få börja könsdysforiutredning.
RFSL Ungdom lanserar hemsidan transformering.se. Hemsidan syftar till att samla aktuell information och kunskap om rättigheter, vård och bemötande kopplat till trans eftersom det saknas sammanställd information av detta slag.
I och med att äktenskapslagen blir könsneutral 2009 behöver olikkönade gifta par inte längre skilja sig om den ena vill ändra juridiskt kön.
Namnlagens tillämpning ändras så att alla myndiga personer får ha vilket namn man vill, oavsett juridiskt kön.
Tolkningen av lagen ändrades genom ett domstolsbeslut, när en person med juridiskt kön tog strid för att få ha ett kvinnligt kodat namn. Skatteverket ansåg nämligen att det är ”uppenbart inte lämpligt” att en juridisk man byter till ett förnamn som traditionellt sett bärs av kvinnor, eller tvärtom. Skatteverket hade därför avslagit alla sådana ansökningar. Genom regeringsrättens dom i september 2009 ändrades praxis och sådana namnändringar börjar godkännas.
Innan var det alltså inte tillåtet att ändra till ett namn som förknippades med ett annat juridiskt kön. I praktiken innebar det att en transkille eller ickebinär person med juridiskt kön kvinna inte kunde ändra sitt namn till Elliott, Sebastian eller något annat namn som ansågs manligt. Men det fanns en lista med könsneutrala namn som många valde ett namn från, som Eli, Love, Alex, Robin och Kim. Även Maria fanns med, eftersom det är ett vanligt namn även för män i katolska länder och det flyttat många män med namnet Maria till Sverige.
Lagen försvårade transpersoners liv, bland annat eftersom det fanns ett krav på att leva i enlighet med sin könsidentitet i minst två år innan du kunde ansöka om att ändra juridiskt kön. I praktiken genomgick personer vård som hormonbehandling men fick inte byta till ett namn som matchade ens könsidentitet och könet andra uppfattade en som förrän flera år senare. Dessutom var det inte alla som kunde eller ville ändra juridiskt kön. Många tyckte att det var obehagligt och kränkande att staten hade makt att bestämma på en sådan detaljnivå över en enskild människas liv och person. Att äntligen fritt få bestämma sitt namn som myndig var därför efterlängtat.
Socialstyrelsen avskaffar diagnosen ”transvestism” som en psykiatrisk diagnos.
Könsöverskridande identitet eller uttryck läggs till som diskrimineringsgrunder. Alla transpersoner inkluderas från och med nu i svensk diskrimineringslagstiftning.
Rapporten Vem får man vara i vårt samhälle? Om transpersoners psykosociala situation och psykiska hälsa ger en bild av hur det är att vara transperson i Sverige. Rapporten tas fram på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut och är del av en ny era där transpersoners behov och livsvillkor äntligen börjar bli mer synliggjorda.
Föreningen KIM (Kön Identitet Mångfald) bildas. Den hade som syfte att arbeta för transpersoners rättigheter. Föreningen var aktiv fram till och med 2015.
Den internationellt uppmärksammade Trans Day of Remembrance genomförs för första gången den 20 november. Syftet är att belysa att transpersoner utsätts för våld och mördas på grund av transerfarenhet. Denna dag uppmärksammas numera årligen i många länder.
Transpersoner som riskerar att förföljas, fängslas, mördas eller på andra sätt fara illa på grund av att man är transperson får rätt att söka asyl i Sverige med hänvisning till just det. Tidigare kunde man söka asyl av humanitära skäl men nu blir både kön (där transpersoner räknas in) och sexuell läggning egna grunder för att ses som flykting. Beslutet om lagändringen togs 2005, och lagen träder i kraft 2006.
RFSL:s kongress beslutar att transpersoner ska inkluderas i RFSL:s målgrupp.
Patientföreningen Benjamin bildas. Det blir Sveriges första organisation för transkvinnor och transmän med behov av könsbekräftande vård. Under några år på 1980-talet var föreningen en avdelning inom RFSL, innan de lämnade RFSL. År 2016 bytte de namn till Transsexuella i Sverige och året därpå la föreningen ner sin verksamhet.
Sverige inför lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. Därmed blev Sverige först i världen med att ge transpersoner rätt att ändra juridiskt kön (från kvinna till man eller från man till kvinna). Men det ställdes flera krav, som att man redan i sin ungdom skulle ha känt att man tillhörde ett annat kön, att man skulle ha uppträtt i enlighet med sin könsidentitet sedan avsevärd tid, att man var ogift och att man genomgått sterilisering.
Lagen slog också fast att personer hade rätt att genomgå underlivskirurgi efter att ha ändrat juridiskt kön. Enstaka personer hade fått könsbekräftande vård innan dess, men det var först med denna lag som det blev en mer strukturerad process.
Denna lag innebar att samhället erkände transpersoners rätt att få sin könsidentitet erkänd och bekräftad, om än med begränsande och kränkande regler. Lagen var i bruk ända fram till 2025, även om den del förändringar skedde längs vägen. Som att steriliseringskravet upphörde december 2012.
Det som idag är föreningen FPES (Full Personality Expression Sweden) bildas. Inledningsvis är målgruppen transvestiter men längre fram breddas målgruppen till att inkludera fler transpersoner.
Klubb Transvestia bildas, Sveriges första nätverk för transpersoner. Klubb Transvestia arrangerade mötesplatser och fungerade som en kontaktförmedlare för transpersoner som sökte kontakt med andra med liknande erfarenheter.
Några av de äldsta bevarade exemplen på vad vi kan tolka som transerfarenheter eller i alla fall en syn på kön som något mer än binärt kommer från det forntida Egypten för över 3000 år sedan genom bevarade texter med tre könskategorier eller beskrivningar av personer som går från kvinnligt till manligt. Även i 3000 år gamla indiska texter beskrivs ett tredje kön.
Eftersom många forskare själva varit starkt präglade av sin tids syn på kön och/eller varit cisnormativa, har det gjort att transpersoner eller personer som bryter mot könsnormer missats eller medvetet osynliggjorts.
Men historiskt sett har det funnits många personer som levt som ett annat kön än det som registrerades vid födseln. Oftast vet vi inte om de var transpersoner eller om de levde som ett annat kön av andra skäl, som att kunna leva med vem de ville eller få större frihet. Som munken Marinos som levde större delen av sitt liv som man och munk i bysantinska Syrien för omkring 1500 år sedan. Först efter hans död, när de andra munkarna skulle tvätta hans kropp, upptäckte de att Marino tilldelats könet flicka vid födseln.
Ju närmare nutiden vi kommer, desto mer finns bevarat av personens egna tankar. Då är det lättare att veta om personens upplevelser liknar transpersoners upplevelser idag.
Som Pauline Berloget (1837–1895), en transkvinna som levde i Paris. I hennes självbiografi berättar hon om när hon kom ut som kvinna för sin mamma och om vikten av gemenskap med andra hbtq-personer på 1800-talet. Hon beskriver även stor sorg över att tillfälligt behöva leva som man igen i samband med att hon blev inkallad i armén.
Ett annat exempel är Public Universal Friend (1752–1819) från USA. De första 24 åren av sitt liv levde hen som det kön som tilldelats vid födseln, men efter en längre sjukdomsperiod vaknade hen upp och sa sig ha återuppstått som en könlös och namnlös profet. Därefter kallades hen Public Universal Friend ( ”Mänsklighetens Allmänna Vän”) under resten av sitt liv. Hen samlade hundratals lärjungar och predikade en troslära med drag från kväkarna och baptismen. Där ingick bland annat slaverimotstånd, och kvinnors och mäns lika möjligheter att bli ledare. Senare bildades Society of the Universal Friends där hens följare kunde gå med.
En annan individ som vi kan beskriva som transperson är Andreas Bruce (1808–1885). Han insåg tidigt att han var kille, klädde sig i killkläder och benämnde själv sin transition som ”omklädningen”. För redan från 16 års ålder levde han som man, efter att en läkare intygat att han var ”tvåkönad” med mer utvecklade manliga könsdelar än kvinnliga. Vi vet inte om Andreas hade någon form av intersexvariation. I hans egna anteckningar kan vi följa hans tankar om behovet av att leva i enlighet med sin könsidentitet, även om ordet könsidentitet inte fanns då. Han beskriver även hur han förklarade för läkaren hur viktigt det var för honom att få leva som man (”Om jag ej får gå med byxor så kan jag inte leva”). Oavsett skäl till läkarens intyg var denna bekräftelse från en läkare viktig för att Andreas skulle kunna leva sitt liv som man och få hans föräldrar att acceptera hans transition. Han ändrade namn och könsuttryck, började sitta på männens sida i kyrkan, och flyttade till Gotland för att undkomma elakt skvaller. Efter att han blivit fött ett barn blev han återigen ifrågasatt, men han vägrade anpassa sig efter andras krav och förväntningar. Genom hans memoarer och hans brev till sin dotter får vi inblick i hur det kunde vara att leva som transman på 1800-talet i Stockholm och på Gotland.
Vill du läsa om fler svenska personer som levt som ett annat kön än det som tilldelats vid födseln? Några exempel att söka och läsa vidare mer om är:
Om du är nyfiken på historiska transpersoner från USA eller andra delar av Europa födde under sent 1800-tal/tidigt 1900-tal är några välkända namn Alan L. Hart, Lili Elbe, Christine Jorgensen, Willmer ”Little Ax” Broadnax och Michael Dillon. Det finns mycket att fördjupa sig i och läsa vidare om.
Om du är nyfiken på hur den könsbekräftande vården började växa fram kan du bland annat söka på Magnus Hirschfeld som drev Institut für Sexualwissenschaft (Institut för sexualvetenskap) i Berlin åren 1919–1933 samt hans student Harry Benjamin som senare var verksam i USA.
Källor: Mycket av informationen på denna sida har hämtats från boken ”Queera tider – hbtqi då och nu” (2021) av Edward Summanen.