Det är vanligt att ha funderingar kring den egna identiteten. Är jag tjej, kille, ickebinär eller något annat? För en del är det tydligt tidigt i livet, för andra inte. Det är också olika hur mycket energi och tid man lägger på dessa tankar.

 

Könsidentitet, könsuttryck och normer kring kön

Könsidentitet är det kön du känner dig som. Helt enkelt det kön du vet att du har. En del säger att det är ens mentala kön, eller könet du känner i hjärtat att du är. Det kan vara svårt att förklara, särskilt för den som aldrig behövt fundera på sin könsidentitet.

När vi föds blir vi kategoriserade som ett kön, utifrån om vi fötts med snopp eller snippa. För den där könsidentiteten stämmer överens med vad alla antog där vid födseln är könsidentiteten sällan något man tänker på. Men för dig där det känns som att det kanske inte riktigt verkar matcha, då är är det ofta mer påtagligt.

Könsuttryck är hur vi klär oss, vårt kroppsspråk, vår röst, om vi sminkar oss, om vi har skäggväxt och massa annat som syns utåt. Alla människor, oavsett könsidentitet, kan ha vilket könsuttryck som helst. En del är väldigt feminina, andra maskulina, vissa androgyna (varken feminin eller maskulin). Många gillar att variera sig. Även om alla kan se ut hur som helst så finns det normer kring könsuttryck. Till exempel att rosa klänningar med volanger är ett “tjejplagg”. Även om långt ifrån alla tjejer har sådana klänningar, och även om killar och ickebinära också kan ha sådana klänningar, så finns det ändå föreställningar som påverkar oss och hur vi tolkar varandra. 

Det finns en missuppfattning om att alla transpersoner ska passa in i ”det andra könets” könsroll. Men så är det såklart inte. Exempelvis är en hel del transkillar är feminina eller androgyna, medan andra är maskulina. Detsamma gäller för cispersoner (alla som inte är trans). Det finns till exempel många ciskillar som tycker om att ha ”tjejkläder” och smink. Att använda normbrytande kläder behöver alltså inte betyda att man är trans. Inte heller att man känner att man är annorlunda mot andra, exempelvis mer feminin än de flesta killar eller mer maskulin än de flesta tjejer. Det spelar heller inte roll vem du blir kär i eller attraherad av. Transpersoner kan, precis som cispersoner, ha vilken sexuell läggning som helst.

 

Könsdysfori och könsbekräftande vård

Könsdysfori är när du känner obehag eller mår dåligt av att din könsidentitet inte stämmer överens med könet du blev tilldelad vid födseln. Könsdysfori kan vara kroppslig, till exempel att du tycker att det är jättejobbigt att höra din röst inspelad eller att kroppsdelar känns konstiga och som att de inte alls hör till din kropp. Det kan också vara att du känner att den du ser i spegeln inte är alls rätt. Könsdysfori kan även vara social, exempelvis att känna sig väldigt ledsen när någon säger fel pronomen (som “hon” istället för “hen”). Det kan även göra att du undviker platser där du vet att du kommer bli felkönad. Exakt hur könsdysfori känns och hur stark den är varierar mellan olika personer. Exempel på känslor är skam, ångest eller att vilja fly. Men det kan också vara fysiskt, som att få ont i hela kroppen. 

Könsdysfori kan lindras med könsbekräftande vård. Det kan vara hormonbehandling, borttagande av skäggväxt, röstträning eller kirurgi. För att få könsbekräftande vård behöver du en könsdysfori-diagnos. Diagnosen ställs av specialiserade könsdysfori-mottagningar. Du kan läsa mer om hur utredningen går till här:

https://transformering.se/vardhalsa/transvard/konsdysforiutredning

Könsbekräftande vård är till för dig som upplever könsdysfori, oavsett om du är transkille, transtjejer eller ickebinär. Många transpersoner, men inte alla, upplever könsdysfori. En del transpersoner är exempelvis transvestiter. Det innebär att du känner dig som det kön du tilldelades vid födseln men att du ibland eller ofta klär om i ett annat köns kläder, och att det är en viktig del av vem du är. Men du upplever inte könsdysfori.

En vanlig fråga brukar vara om man ska vända sig direkt till en könsdysfori-mottagning om man har tankar kring könsidentitet. Men om du nyligen fått dessa tankar är det bättre att prata med någon annan först. För att kunna göra en könsdysforiutredning behöver du nämligen ha landat någorlunda i dina tankar, eftersom de kommer ställa frågor som hur du ser på din könsidentitet, hur länge du känt så osv. Men då mottagningarna har rätt långa väntetider (just nu 1-3 år för ett första besök) kan det vara bra att få iväg remiss till mottagningen rätt snabbt. Kom bara ihåg att meddela mottagningen att du vill strykas från deras väntelista om du inser att du inte har behov av utredningen.

 

Könseufori

 

Könseufori är positiva känslor av att du blir bekräftad i din könsidentitet. Precis som med könsdysfori kan könseufori vara både kroppslig och social. Det kan vara att känna glädje och stolthet när andra använder rätt namn och rätt pronomen om dig. Det kan vara att känna att spegelbilden överensstämmer med vem du är. Det kan vara en känsla av frihet och att känna sig hel när du känner på din platta bröstkorg. Könseufori är olika från person till person, och kan vara allt från att känna sig trygg och tillfreds till att känna ett starkt lyckorus.

 

Vägar för att komma vidare i funderingarna

 

Att prata med någon utomstående kan vara ett bra sätt att komma framåt i tankarna. Alternativen varierar beroende på var du bor, hur gammal du är och vad du känner att du behöver här och nu, men du kan till exempel vända dig till en ungdomsmottagning,

skolkurator, studenthälsan, samtalsmottagningar just för hbtqi-personer (finns på flera olika orter), vuxenpsykiatri, BUP, vårdcentral, psykolog via appar som Kry eller Mindler samt till privata terapeuter. Du kan också kontakta RFSL och RFSL Ungdoms stöd- och infomejl kring transfrågor: info@transformering.se 

Ett annat sätt att komma vidare i funderingarna är att testa ett nytt namn, nytt pronomen och nytt könsuttryck i en miljö som känns trygg. Det kan vara med vänner, på nätet eller på mötesplatser för hbtqi-personer. En del klär om hemma för att testa där först. Även om alla människor kan ha vilket könsuttryck som helst så kan utforskande av könsuttryck vara ett sätt att landa i vem du är och vad som känns bäst för dig. Ibland kan ett förändrat könsuttryck få omgivningen att uppfatta dig på ett annat sätt än tidigare, och det kan vara något som ger dig nya insikter om dig själv och vad du trivs med. Kom också ihåg att du får ändra dig hur många gånger som helst! Bara för att du testat ett nytt pronomen eller sagt att du tror att du är exempelvis ickebinär är det alltid fritt fram för dig att ändra dig.

Andra sätt att komma framåt i tankarna kring könsidentitet är:

  • Lär dig mer om transfrågor och ta del av olika transpersoners liv. Se filmer, läs böcker och följa konton på sociala medier för att se om du känner igen dig (eller inte känner igen dig alls). Det finns många olika sätt att vara transperson på.
  • Många tycker också att det är givande att prata med andra med liknande tankar, exempelvis genom en Facebook-grupp, samtalsgrupp eller mötesplatser hos föreningar som oss på Transammans. 
  • Skriv ner dina tankar. Fundera på hur du själv ser på kön (och normer kring kön). Finns det något som du upplever som du tror är könsdysfori? Något som är könseufori? Ibland kan skrivandet ge nya insikter. Du kan även prata med vänner och närstående om dessa tankar.

Det varierar hur lång tid det tar att landa i tankarna, men också hur viktigt det är att känna att du har ha funderat “klart. För en del är det helt okej att inte riktigt veta. För andra är det väldigt viktigt och det kan vara jobbigt att inte känna sig säker. Personer är olika.

 

Om du är under 18 år

 

När du är omyndig har du ofta svårare att få bestämma själv över sådant som påverkar ditt liv. Vårdnadshavare behöver ofta vara med i beslutet, till exempel om du vill byta förnamn juridiskt. Om du känner att din/dina vårdnadshavare inte förstår saker kring trans eller att ni har svårt att komma vidare, prata gärna med någon du litar på. Det kan till exempel vara en skolkurator eller kurator på ungdomsmottagning. 

Att kunna få prova ett nytt namn och nytt pronomen är ofta viktigt för att kunna känna efter vad som känns rätt för dig. För många är det särskilt viktigt att ens vårdnadshavare också säger rätt namn och rätt pronomen. På samma sätt kan det vara avgörande att få prova olika könsuttryck.

Där du bor ska vara en trygg plats där du kan utforska olika könsuttryck, och kanske är det så för dig? Men för alla ser det inte ut så. Då kan du behöva hitta andra trygga platser, som hemma hos en kompis, i skolan, på en fritidsgård eller en digital mötesplats för hbtqi-personer. Det viktigaste är att du mår bra och att du får möjlighet att klura ut vem du är i en takt som passar dig.